Depression I ADHD I Autism I EIPS I OCD I Panikångest I Ångest I Social fobi I Stress I Fobi I Missbruk I Sömnstörningar I I Utmattningssyndrom I Kris I SorgI Hälsoångest I Spelberoende I Bipoläritet I Krigsångest
Vad är depression?
Du kan ha fått en depression om du under en tid som är längre än två veckor känner dig mycket nedstämd, trött och orkeslös.
En depression innebär att du sällan eller aldrig känner någon glädje eller lust. Inte ens när du gör sådant som du vanligtvis brukar gilla. Lusten och orken att ta itu med saker minskar eller försvinner, och vardagen känns tung och meningslös. Du kan också tappa intresset för det mesta omkring dig, som nyheter, arbete eller vad som händer i dina vänners liv.
Att bli deprimerad betyder inte att du är svag eller att det är något ”fel” på dig som person.
Symtom på depression!
Depression kan ge flera olika symtom. Här kommer en beskrivning av olika symtom som är vanliga när du är deprimerad. Du kan känna igen dig i ett, eller flera, av dessa:
Låg självkänsla
En depression påverkar din självkänsla. Du kan tycka illa om dig själv och tänka att du är värdelös. Skuldkänslor är vanliga, och du kan anklaga dig själv för saker som går dåligt för dig.
Känsla av hopplöshet
Att ha tankar om att livet är tomt och meningslöst är ett av symtomen på depression. Du kan tänka att det inte är någon mening med att försöka göra något åt det som är fel, och att ingenting någonsin kommer att bli bra.
Orkeslöshet
Om du har en depression påverkas din kraft, din energi och din ork. Du kan bli så påverkad att du inte orkar hålla ordning runt dig. Till exempel kanske du inte orkar plocka undan efter dig när du har ätit, eller ta upp något som du har tappat på golvet.
Koncentrationssvårigheter
Du kan ha svårt att läsa en bok eller följa med i en film. Du kan känna dig rastlös och ofokuserad.
Ångest, irritation eller ilska
Du kan ha ångest och oroa dig för framtiden eller för andras krav eller förväntningar. Du kan känna dig irriterad eller lätt bli arg, även för småsaker.
Kroppsliga besvär
En depression kan också kännas i kroppen. Här är några vanliga symtom:
Självmordstankar
Ibland kan depressionen göra att du tänker att det vore bättre om du inte levde. Du kan också känna att du är en belastning för dina närmaste. Du kan ha tankar om att alla egentligen skulle må bättre om du var borta.
Ibland är tankarna på självmord konkreta, och du kanske har planer på att ta ditt liv. Om du mår så ska du inte vara ensam. Då ska du söka hjälp direkt.
Olika typer av depressioner!
Den vanligaste formen av depression kallas för egentlig depression, och brukar ofta delas upp i tre svårighetsgrader:
De olika graderna beskriver hur mycket du klarar av att fungera i vardagen.
Har du en lätt eller lindrig depression kan vardagen fungera, även om du mår dåligt.
Har du en medelsvår eller måttlig depression är det svårt att klara av vardagen, och det märks tydligt för den närmaste omgivningen att du mår väldigt dåligt.
Har du en svår eller djup depression påverkas hela livet, och du kan ha svårt att äta, dricka eller sova. För omgivningen märks det tydligt att du inte orkar eller klarar av vardagens krav.
Det är vanligt att den som är djupt deprimerad får självmordstankar, men det är inte alla som har en djup depression som har självmordstankar eller självmordsplaner.
Återkommande depressioner
Risken att du får återkommande depressioner ökar om du är deprimerad under en längre tid och inte får behandling.
Ju längre tid du har återkommande depressioner, desto djupare och tätare kan depressionerna bli. Därför är det viktigt att du får behandling tidigt.
Årstidsbunden depression
En typ av återkommande depression är årstidsbunden depression. Då kommer symtomen vid samma tid varje år. De flesta med årstidsbunden depression får besvär under den mörka årstiden. Men det finns även de som mår som sämst på våren och sommaren.
Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom är en följd av långvarig stress, utan tillräcklig återhämtning.
Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som råkar ut för utmattningssyndrom som blir deprimerade.
Dystymi
Du kan ha en lätt depression, men som varar under en längre tid. Det kallas för dystymi.
Det är vanligt att du får dystymi som ung. Då kan vården och dina närstående uppfatta din nedstämdhet och låga självkänsla som ett personlighetsdrag.
Det kan göra att du inte får någon diagnos och missar behandling. Precis som vid egentlig depression är det viktigt att du får behandling så tidigt som möjligt.
Förlossningsepression
Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten eller när du nyss blivit förälder. För en del blir nedstämdheten till en depression. Då är det viktigt att du söker hjälp för det.
Prata med din barnmorska eller läkare om du mår psykiskt dåligt när du är gravid, eller med någon på bvc om du nyss blivit förälder och inte mår bra.
Det är svårt att förbereda sig på att bli förälder om du inte alls mår bra.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om depression, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
ADHD
Du som har adhd kan ha svårt att koncentrera dig och att prestera i vissa situationer eller miljöer. Du kan ha svårt att hålla ordning omkring dig och få saker och ting gjorda. Det finns hjälp att få för att vardagen ska fungera bättre, om du har adhd.
Den påverkar din förmåga att koncentrera dig, styra och kontrollera ditt beteende. Den kan också påverka hur aktiv eller intensiv du är som person.
Adhd har ingenting med intelligens att göra, utan med hur hjärnan och nervsystemet fungerar.
Svårigheterna brukar uppstå i vissa situationer eller miljöer. Du kan till exempel ha svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet på det du ska göra om det är stökigt eller rörigt omkring dig, eller om uppgiften inte känns motiverande för dig.
Svårigheter men också styrkor
Att ha adhd innebär inte att du är sjuk, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Du kan till exempel ha svårt att sitta still länge, lyssna på långa föredrag eller komma igång med en uppgift.
Att känna att du ibland inte fungerar eller presterar som andra kan påverka din självkänsla negativt, och påverka ditt känsloliv och din psykiska hälsa.
På grund av de svårigheter som du har kallas adhd för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara också kan innebära styrkor som andra kanske inte har. Därför kan du, om du hellre vill det, kalla det för en funktionsvariation.
Varför heter det adhd?
A - attention (uppmärksamhet)
D – deficit (brist)
H – hyperactivity (överaktivitet)
D – disorder (störning)
Adhd betyder uppmärksamhets- och överaktivitetsstörning. Men alla som har dessa besvär är inte tydligt överaktiva. Om du främst har problem med uppmärksamhet kan det i stället vara en form av adhd som kallas add. Då kan dina svårigheter ofta vara mindre synliga för omgivningen, vilket gör att det ofta dröjer innan du får en utredning och diagnos.
Olika former av adhd
Det finns tre olika former av adhd. Ibland kan man ha fler än en form.
Hur märks det att någon har adhd?
Du som har adhd eller add kan känna igen dig i flera av dessa beskrivningar:
Ibland kan du också känna igen dig i något av följande:
Det är vanligt att du har svårt att sova. Det kan göra att du vänder på dygnet, har svårt att komma upp på morgonen och lägga dig på kvällen.
Även om det finns vissa typiska svårigheter vid adhd, kan det variera hur du påverkas beroende på omgivningen och vilka krav som ställs på dig.
För att diagnosen adhd ska uppfyllas krävs följande:
Andra samtida diagnoser vanliga (samsjuklighet)
Det är vanligt att även ha dyslexi eller andra inlärningssvårigheter eller en diagnos inom autismspektrumet. Språk- och talstörningar eller så kallat trotssyndrom är också vanligt ihop med adhd. Du kan också ha någon form av tics som till exempel Tourettes syndrom.
En annan diagnos som ibland förekommer ihop med adhd är nedsatt koordinationsförmåga eller Developmental Coordination Disorder (dcd).
Det finns stöd och hjälp att få vid adhd. Det är viktigt att ta emot hjälp, annars kan lätt svårigheterna leda till låg självkänsla och andra besvär såsom ångest, depression eller ett beroende.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om ADHD, och vid behov med hänvisning till vidare vård. För att bli diagnosticerad krävs det att man genomgår en utredning för ADHD av psykiater och neuropsykolog samt en fysisk undersökning. Utredningen utförs inom Regionernas psykiatri eller hos privata vårdgivare.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Autismspektrumtillstånd – AST
Autismspektrumtillstånd är ett samlingsnamn för funktionsnedsättningar som påverkar ens sätt att tänka, vara och kommunicera med andra människor. Hur mycket livet påverkas av det kan variera mycket från person till person. Det finns stöd och hjälp att få.
Vad är AST?
Autismspektrumtillstånd, som ibland förkortas AST, är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Det kan till exempel vara någon av följande diagnoser:
Även om diagnoserna är olika har de också mycket gemensamt. De gemensamma dragen kallas autistiska. Ordet autism används därför brett i den här texten, oavsett vilken diagnos inom autismspektrumet det handlar om.
Det är vanligt att ha andra funktionsnedsättningar samtidigt med autism, till exempel adhd eller tics.
Ett annorlunda sätt att fungera
Autism är en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det har att göra med hur hjärnan fungerar och hanterar information. Det är något du föds med, och som består livet ut.
Autism innebär inte att du är sjuk eller att det är något fel på dig, utan att du fungerar på ett annorlunda sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Det kan i sig leda till att du mår dåligt, om du känner dig utanför och saknar gemenskap med andra.
Ordet autismspektrumtillstånd kan delas in i tre delar:
Autism beskriver en person som fungerar annorlunda i det sociala samspelet.
Spektrum är ett ord som används för att beskriva regnbågen, vars färger går i varandra utan en tydlig gräns. På samma sätt är diagnoserna inom autismspektrumet inte tydligt indelade.
Tillstånd innebär att det inte handlar om någon sjukdom, utan ett sätt att vara.
På grund av de svårigheter som du upplever kallas det för en funktionsnedsättning, även om ditt sätt att vara också kan innebära styrkor som andra kanske inte har. Ett annat ord som kan användas om du hellre vill det, är funktionsvariation.
Behovet av stöd varierar mycket
Beroende på vilken funktionsnedsättning du har kan livet påverkas på olika sätt. Det är stor skillnad på hur mycket stöd du behöver om du har en diagnos inom autismspektrumet.
Till exempel kan du som har både autism och en intellektuell funktionsnedsättning ha ett stort behov av stöd och hjälp i vardagen under hela livet. Medan du som har Aspergers syndrom kan klara dig utan stöd, när du väl har hittat strategier för att klara av de förväntningar som finns i samhället.
Du påverkas av den miljö du är i. Om det finns förståelse för ditt sätt att vara kan du oftast fungera bättre, än i en situation där kraven är för höga.
Hur märks autism?
Autism märks främst på två sätt:
Med stereotypa aktiviteter och beteenden menas att upprepa en och samma sak, och ha svårt att hantera variation och förändring. Beroende på diagnos kan det här märkas på olika sätt hos olika personer.
För den som har en svårare autism kan det innebära att upprepa vissa rörelser eller ljud om och om igen, utan att kommunicera med omgivningen. Medan för den som exempelvis har diagnosen Aspergers syndrom kan det vara att ägna all sin tid åt ett specialintresse, och bara prata om det.
Det krävs alltid flera symtom som är så begränsande att det innebär en funktionsnedsättning, för att man ska få en diagnos.
Vanliga egenskaper vid autism
Du som har autism kan känna igen dig i flera av dessa egenskaper:
Vanligt med andra tillstånd samtidigt
Du kan ofta ha andra svårigheter samtidigt med autism. Följande diagnoser är vanliga:
Ibland kan du även ha motoriska svårigheter, som till exempel svårigheter att lära dig att cykla eller simma.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om AST, och vid behov med hänvisning till vidare vård. För att bli diagnosticerad krävs det att man genomgår en utredning för AST. Utredningen utförs inom psykiatrin/habiliteringen.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
EIPS, emotionellt instabilt personlighetssyndrom
Innebär att du hanterar starka känslor på ett sätt som kan bli skadligt för dig själv. Det finns behandlingar som kan hjälpa dig med EIPS. Det finns även mycket du kan göra själv för att må bättre.
Det finns flera benämningar av diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom eller borderline personlighetssyndrom som det också kallas.
Symtom
Du som har EIPS har ofta starka känslor som växlar snabbt. Du kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt för dig själv. Det är också vanligt att du har svårigheter i nära relationer.
Att få diagnosen EIPS behöver inte betyda att du alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv.
För att få diagnosen ska minst hälften av följande symtom stämma in på dig:
Symtomen kan variera från person till person
Vilka symtom du kan få och hur starkt de påverkar ditt liv varierar mycket från person till person.
Rädsla för att bli övergiven
Du kan lätt att bli beroende av de människor som finns runt omkring dig om du känner dig osäker på vem du själv är. I relationer kan det bli så att du hela tiden vill få bekräftelse av din partner, även om det innebär att du inte mår bra av det.
Rädslan för att bli övergiven styr dig. Ibland styr den dig så mycket att du avslutar relationer. Anledningen kan vara att du hellre överger någon än att själv bli övergiven. Du kan känna att du ständigt behöver vara på din vakt och vara osäker om du kan lita på andra människor
Tomhetskänsla och osäkerhet på vem du är
Det är vanligt att du som har EIPS upplever en stor tomhet inom dig som andra kanske har svårt att förstå. Du kan känna dig ensam och missförstådd.
Du kan också känna dig osäker på vem du är och vad du egentligen har för värderingar. Det gör att du lätt kan påverkas av din omgivning. Vad du tycker och vill kan därför variera mycket mellan olika tidpunkter, och beroende på vem du umgås med. Det finns en risk att du tappar bort vad du själv vill och mår bra av
Snabba växlingar mellan olika känslor
Dina känslor växlar snabbt från att du mår bra eller helt okej, till mycket dåligt. Du kan till exempel känna stark irritation, ångest eller nedstämdhet som kan vara några timmar, till som mest några dagar. Det framkallar ofta känslor av skam.
Det kan vara svårt för andra att hänga med i dina snabba växlingar och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det.
Svårt i nära relationer
Hur du förhåller dig till andra människor kan variera väldigt mycket. Det kan märkas särskilt tydligt i nära relationer. Ena stunden kan du gilla en person väldigt mycket, för att i nästa stund tycka väldigt illa om den. Att känna tillit till andra människor är ofta svårt för dig.
Det kan vara svårt för andra i din närhet att hänga med i de snabba växlingarna och förhålla sig till dem. Du kan till exempel uppfattas som opålitlig, aggressiv eller känslokall, utan att du egentligen är det.
Overklighetskänslor
När du är med om något svårt eller obehagligt kan du få upplevelser som kan vara ett uttryck för något som kallas för dissociation. Det innebär att du upplever dig själv, omgivningen eller det som händer som overkligt. Du kan också känna att det som händer inte riktigt berör dig.
Ibland kan du få minnesluckor som inte beror på att du exempelvis har druckit alkohol eller tagit andra droger. Det kan även yttra sig som identitetsstörningar, vilket innebär att du känner dig främmande inför dig själv. Du kan också uppleva att du har flera sidor eller personligheter i dig, som inte är överens med varandra.
Självskadebeteende och impulsivt beteende
Som en konsekvens av dina svårigheter att hantera och reglera starka känslor och impulser kan du som har EIPS skada dig själv eller utveckla en ätstörning.
Det är också vanligt att du utvecklar ett beroende av till exempel alkohol, sex eller spel om pengar. I stunden kan du känna en lättnad, men det kan göra att du mår sämre i längden.
Det är viktigt att du får hjälp, och lär dig att hantera sina känslor på andra sätt. Därför är det ofta bra att få stöd genom exempelvis samtal eller någon form av psykoterapi eller psykologisk behandling.
Självmordstankar
Du kan känna en stor hopplöshet inom dig som du upplever att ingen annan kan förstå. Du kan känna dig värdelös eller övergiven.
Ibland kan du ha tankar på att avsluta ditt liv. Om tankarna stannar kvar under en längre tid behöver du söka hjälp.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om EIPS, och vid behov med hänvisning till vidare vård. För att bli diagnosticerad krävs det att du genomgår en utredning för EIPS. Utredningen utförs inom psykiatrin.
OCD
OCD – Tvångssyndrom
När du har tvångssyndrom måste du tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker på ett speciellt sätt. Annars får du ångest eller tror att någonting hemskt kommer att hända. Det finns behandlingar mot tvångssyndrom.
Tvångssyndrom kallas också för OCD. Det är en förkortning av engelskans obsessive-compulsive disorder.
Symtom
Alla kan ha tankar och idéer som de känner att de måste följa ibland. Till exempel att kolla att dörren är låst en extra gång eller att spisen är avstängd. Men om känslorna av tvång påverkar dig mycket kan du ha tvångssyndrom.
Vid tvångssyndrom har du både tvångstankar och tvångshandlingar. Ofta varvas perioder då du har tvångstankar och tvångshandlingar med perioder då du inte har det.
Tvånget kan hindra dig i ditt vardagliga liv
I stunden kan tvångstankar och tvångshandlingar göra att det känns bättre. Men med tiden kan tvångshandlingarna bli svåra att sluta med, och de kan också ta allt längre tid att utföra. Det gör att du hindras från att göra olika saker i livet, såsom att jobba, gå i skolan och träffa vänner.
Tvångstankar och tvångshandlingar brukar öka ju mer du oroar dig och ju mer du försöker undvika dem.
Vad är tvångstankar?
Tvångstankar kan vara tankar eller fantasier som kommer fast du inte vill det. Tankarna kan kännas meningslösa, obehagliga eller göra att du får stark ångest eller känner äckel.
Här är några exempel på vad tankarna kan handla om:
Vad är tvångshandlingar?
Tvångshandlingar är det du gör för att minska ångesten när tvångstankarna kommer. Det kan vara att du känner att du måste göra på ett visst sätt så att det du tänker inte ska hända i verkligheten.
Tvångshandlingarna kan exempelvis vara en eller flera av följande:
Vad kan jag göra själv?
För att må bra är det viktigt att du tar hand om dig. Försök att äta hälsosamt och få tillräckligt med sömn och vila.
Det är också viktigt att röra på dig. Det är bra om du känner ångest eller oro. Det kan hjälpa dig att stå emot tvångshandlingar. Att röra på sig kan också hjälpa mot nedstämdhet.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om OCD, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Panikångest/Paniksyndrom
Du kan ha vad som kallas paniksyndrom om du har återkommande panikattacker och har börjat undvika vissa situationer och platser. Då kan du behöva söka hjälp. Det finns behandling som hjälper.
Vad är paniksyndrom?
När du är så orolig för att få en panikattack att det påverkar dig i din vardag kan du ha det som kallas för paniksyndrom. Ofta undviker du situationer eller platser som innebär trängsel och är svåra att lämna snabbt, som till exempel tåg, biografer eller bussar.
Du kanske stannar hemma fast du egentligen hade velat göra någonting, av rädsla för att få en panikattack. Du kanske också undviker att utsätta dig för upplevelser som påminner om att känna panikångest, som till exempel att få hjärtklappning, bli illamående eller yr.
Du ska ha haft dessa besvär i minst en månad. Med tiden kan dina besvär med ångest styra dig allt mer, och ditt liv bli mer begränsat. Att ha haft några enstaka panikattacker betyder inte att du har paniksyndrom.
För att bli fri från paniksyndrom kan du behöva lära dig ett nytt sätt att hantera din ångest på. Du kan även behöva behandling
Symtom på panikångest
En panikattack är rädsla eller ångest som kommer plötsligt och känns tydligt i kroppen. Panikattacken går ofta snabbt över, men upplevelsen kan vara så skrämmande att den påverkar dig länge efteråt.
Vid en panikattack är det vanligt att få ett eller flera av följande symtom:
Det är mycket obehagligt att få en panikattack. Den kommer ofta oväntat, när du inte är förberedd. Det kan hända att du får en panikattack till exempel när du vilar eller slappnar av.
Du kan få plötslig svindel, tunnelseende eller overklighetskänslor. Du kan tänka att du håller på att tappa kontrollen, bli galen eller till och med dö.
Vanligt att tro att det är något fysiskt fel
När det känns så starkt i kroppen kan du tro att du är fysisk sjuk, till exempel att du har fått ett fel på hjärtat. Det kan vara svårt att förstå att de kroppsliga reaktionerna har att göra med hur du mår psykiskt.
Rädslan för att det är något allvarligt fel på dig kan förstärka ångesten. Men ångest är inte farligt och den går över av sig själv.
Tips för att hantera en panikattack i stunden
Träna på att tillåta ångesten att finnas där och försök att hantera kroppens reaktioner utan att försöka fly ifrån dem. Ångesten brukar gå över snabbare om du stannar kvar i situationen.
När du känner att du håller på att få en panikattack, pröva att göra så här:
Om det känns som att du inte kan få luft, blir yr eller är på väg att svimma kan du ha börjat hyperventilera. Symtomen kan vara mycket obehagliga och beror på att du andas ut mer koldioxid än vanligt.
Du kan påverka din andning genom att i stunden bete dig som om du vore lugn, exempelvis genom att slappna av i axlarna, händerna och käkarna. Efter en liten stund brukar andningen bli som vanligt igen. När du andas normalt minskar mängden koldioxid som du andas ut, och då brukar de obehagliga symtomen gå över.
När reaktionen har gått över ska du försöka fortsätta att göra det du gjorde innan du fick ångest.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om panikångest, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Ångest
Att känna sig orolig och spänd inför saker som händer i livet är helt normalt, och många kallar det för att ha ångest. Men när vi i vården talar om ångest är det inte samma sak som vanlig oro, utan en mycket stark känsla av inre spänning som tar över och påverkar hela livet. Det finns olika sorters ångestsjukdomar som alla har det gemensamt att de kan vara obehagliga, men inte farliga, och att det finns behandling som hjälper.
Orsaker till ångest
Ångest beror på reaktioner i nervsystemet som du själv inte styr över. Reaktionen sker automatiskt och kan triggas av många saker, som något du gjort och skäms över, tankar på egna krav du inte lever upp till eller något som påminner om ett tidigare trauma. Men symtomen uppstår lika ofta utan någon tydlig orsak, eller av tankar och känslor som du inte kan förklara. Ångest kan också vara ett tecken på kroppslig sjukdom. Därför kan det kan vara bra att få hjälp att bedöma symtomen på en vårdcentral, så att du kan få rätt behandling. Det är vanligt att känna symtom på ångest, och hos de flesta går reaktionen över efter några minuter medan andra får en reaktion som håller i sig länge.
En viktig pusselbit för att förstå ångestsjukdomar är att hjärnan inte skiljer på det som är verkliga faror och det som bara är rädslor och tankar om faror. Om du till exempel tittar på en skräckfilm kan du känna att hjärtat börjar slå hårt och att din kropp är på helspänn. Hjärnan startar en reaktion som gör dig fysiskt redo att försvara dig trots att det bara är en film.
Det liknar det som sker vid ångest. Hela kroppen aktiveras och står redo att strida mot ett yttre hot utan att det är nödvändigt. När en sådan reaktion kommer plötsligt och utan kontroll kan det kännas mycket obehagligt och skrämmande.
Symtom på ångest
Stark oro och ångest kan ge både fysiska och psykiska symtom, som till exempel:
Ångestsymtom kan komma plötsligt, det som kallas för att känna panik eller panikångest. Dessa symtom kan vara så starka att det känns som en hjärtinfarkt, eller att du ska dö. Symtomen kan också börja svagt och sedan bli starkare.
Olika former av ångest
Det finns flera olika sorters ångestsjukdomar. Här är några exempel:
Vad kan jag göra själv?
I många fall kan det behövas behandling med psykoterapi och ibland även med läkemedel för att få bukt med svåra ångestproblem. Men saker som får dig att må bättre i allmänhet kan också hjälpa. Här finns några exempel.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om ångest, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Social fobi
Social fobi debuterar tidigt, vanligtvis mellan 11 och 13 års ålder och kan undantagsvis debutera i vuxen ålder [1, 2]. Obehandlat blir det ofta ett kroniskt tillstånd, men bland personer som inte söker vård är spontanremission vanligare.
Social fobi är präglad av i lika delar stark rädsla att utsätta sig för sociala situationer och förväntansoro inför dessa sociala situationer. Ett ältande kan följa efter att ha deltagit i en social situation där man i detalj skärskådar sitt eget agerande, oftast med negativa tankar om sin prestation.
SYMTOM
Kärnan i social fobi är en rädsla för att bli granskad av andra. Även om den drabbade oftast rationellt förstår att ångesten är överdriven i förhållande till den reella risken, är sociala situationer så skrämmande att de uthärdas endast under stark ångest eller undviks helt och hållet.
Patienten är i regel rädd för två saker:
Personen med social fobi är upptagen vid hur man uppfattas av andra, om man har gjort något som kan uppfattas som pinsamt, exempelvis att rodna.
Fruktade situationer kan delas in i:
Överlägset vanligast är rädsla för att tala inför andra, men även situationer så som att tala med auktoritetspersoner är vanligt förekommande. Man delar in social fobi i två former:
Social fobi kan bli mycket funktionsnedsättande. Att komma i kontakt med en potentiell partner, att skapa parrelationer och bilda familj kan vara svårt eller oöverstigligt för en person med social fobi.
Eftersom det ofta är omöjligt att helt undvika sociala situationer utvecklar personer med social fobi ofta flera olika säkerhetsbeteenden, d v s beteenden med funktionen att man ska känna sig trygg och undvika en befarad social katastrof, så som:
Även om dessa beteenden i stunden kan inge en känsla av trygghet är de i stor utsträckning en vidmakthållande faktor av den sociala ångesten då de hindrar personen från att utsättas fullt ut för obehaget i situationen. Detta påverkar även uppmärksamheten såtillvida att den drabbade blir än mer fokuserad på sig själv snarare än på omgivningen.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om social fobi, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Fobi
Vad är en fobi?
De flesta har något de känner en väldigt stark rädsla för. Rädslan varierar från oro eller starkt obehag till panikartad rädsla och ångest. Fobier heter egentligen specifika fobier, eftersom rädslan ofta handlar om en viss sak, plats eller företeelse.
Vanliga fobier är exempelvis att vara rädd för något av följande:
Ofta står graden av rädsla inte i proportion till hur farligt det du är rädd för egentligen är. Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi.
Inte alla fobier behöver behandlas
Det är inte alla fobier som behöver behandlas. Du avgör själv om din fobi utgör ett hinder för dig att leva det liv du vill.
Ju mer du undviker det som skrämmer dig, desto starkare blir rädslan. Med tiden kan det göra att du börjar undvika vissa situationer eller platser. Har du hundfobi kan du till exempel börja undvika alla parker eller skogsområden av rädsla för att stöta på en hund.
Har du spruträdsla kan du känna så stort motstånd att du inte vågar söka vård av rädsla för att få sprutor eller behöva lämna blodprov. Då kan du behöva söka hjälp i vården
Symtom på fobi
När du har en fobi får du starka symtom vid kontakt med det du är rädd för. Enbart tanken på det du är rädd för kan sätta igång symtom. Vilka symtom du får kan variera beroende på vilken fobi det är, och kan även skilja sig från person till person.
Du kan få något eller några av följande symtom, om du har en fobi och kommer i kontakt med det som du är rädd för:
Symtomen beror på att mer stresshormoner än vanligt kommer ut i blodet när du blir rädd, vilket gör att blodtrycket stiger.
En speciell och annorlunda reaktion kan uppstå vid blodfobi. Vid kontakt med blod kan blodtrycket först öka för att sedan sjunka. När det sjunker kan du bli kallsvettig och du kan även svimma.
Vad beror fobier på?
Du kan ha en viss medfödd känslighet som gör att du har större risk att utveckla fobi. En skrämmande händelse i samband med en viss sak kan sedan göra att du utvecklar en fobi mot det.
Det verkar vara lättare att utveckla fobier mot sådant som har varit en fara i alla tider, till exempel insekter, ormar och höga höjder. Däremot är det ovanligare att fobin gäller moderna, farliga saker som bilar eller vapen.
Som vuxen kan du oftast själv förstå att rädslan är oproportionerlig, men fobin kan ändå bli ett tydligt hinder i vardagen.
En annan förklaring är att det handlar om en inlärd rädsla. Genom att undvika det du är rädd för kvarstår rädslan, eftersom du inte får tillfälle att märka att det var ofarligt. Undvikandet gör att rädslan stannar kvar.
Ofta kan rädslor läras in indirekt genom att man ser hur andra beter sig. Ett vanligt exempel är när ett barn ser att föräldern blir rädd då dom till exempel ser en orm.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om fobi, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Stress
Att uppleva stress är en del av livet. Alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge kan kroppen ta skada. Därför är det viktigt med återhämtning och vila. Det finns många saker du kan göra för att motverka stress.
Vad är stress?
Stressreaktionen har tidigare varit nödvändig för att överleva, men i det moderna samhället behöver du sällan kämpa rent fysiskt för att överleva. Ändå händer ungefär samma saker i kroppen oavsett om du upplever ett verkligt hot eller om du springer ikapp en buss. Stressreaktionen sätts även igång vid psykiska ansträngningar, till exempel när du blir arg på någon eller känner att du har för mycket att göra.
Olika saker stressar
Situationer som orsakar stress behöver inte alltid vara negativa. Du kan till exempel känna dig stressad av att ställa upp i en tävling, anordna en stor fest eller hålla ett föredrag. Stress kan då ge de extra krafter som behövs för uppgiften.
En situation som en person uppfattar som stressande kan en annan uppfatta som trevlig. Hur du reagerar i en situation beror på olika saker, till exempel vad du har varit med om tidigare i livet och hur du fungerar som person. Men det finns vissa saker som många upplever som stressande. Till exempel känner många en stark press när de har för mycket att göra på arbetet eller i skolan. Även i privatlivet med vänner och familj kan en del uppleva sociala krav som känns svåra att leva upp till. Mest stressande är krävande situationer som du har liten kontroll över, och som du känner dig ensam om att hantera.
Du kan också bli stressad av att inte ha tillräckligt många och meningsfulla uppgifter eller utmaningar i sitt liv. Det kan hända till exempel under en längre tids arbetslöshet. Även då är jämvikten mellan aktivitet och vila rubbad.
Tydliga tecken och varningssignaler kan vara en eller flera av följande saker:
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om fobi, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Missbruk/Substansbruks-syndrom
Beroende och missbruk är två begrepp som länge har använts med olika innebörd. Man kan säga att beroende handlar om drogens påverkan och förändring av hjärnan och att missbruk handlar om hur droganvändandet påverkar personens liv och handlingar.
För att ta drogen alkohol som exempel, så kan man bli beroende av alkohol om man dricker det ofta under en längre tid. Personen kan märka det genom att hen får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol.
Missbruk handlar istället om ett upprepat användande av alkohol trots att det leder till återkommande problem. Det kan handla om sådant som att utsätta sig själv och andra för fara genom att köra rattfull, att sjukskriva sig från jobbet på grund av berusning eller bakfylla. Eller att missa eller komma för sent till viktiga möten eller att drickandet förstör en viktig relation. Att drogen kommer i första hand. Det händer att folk använder termen "missbrukare" slarvigt som en del i att beskriva en person. Detta uppfattas ofta kränkande och framkallar gärna en känsla av utanförskap och uppgivenhet hos personen. Beroende och missbruk är snarare något en person kan "ha" och som personen kan göra sig fri ifrån med eller utan sjukvård och stödinsatser.
Om vi fortsätter använda drogen alkohol som exempel så beror utvecklingen av ett missbruk eller beroende bland annat på ålder, vikt och kön hos personen. Det är väldigt olika hur mycket var och en av oss kan dricka utan att det får negativa konsekvenser. Forskning har också visat att det finns vissa ärftliga gener som spelar roll vid alkoholberoende. Människor med beroende finns i alla samhällsklasser, i alla åldrar och i alla områden. Alkoholberoende är vanligt – var tionde person i Sverige beräknas att någon gång under sitt liv uppfylla diagnosen.
Tre av sju kriterier skulle vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:
För att en person skulle få diagnosen missbruk så skulle ett av fyra villkor vara uppfyllda under en och samma 12-månadersperiod:
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om missbruk, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Sömnstörningar
Sömnstörning (dyssomni) är ett mycket vanligt symtom som förekommer vid en rad psykiatriska och somatiska problem. Sammantaget har cirka 5-10 % av befolkningen sömnproblem. Indelning kan grovt ske i grupperna:
ORSAKER, DIFFERENTIALDIAGNOSER
Psykiatriska
Somatiska
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om sömnstörningar, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom innebär att du har flera olika kroppsliga och psykiska besvär som beror på långvarig stress eller andra svåra påfrestningar. Med stöd och behandling återhämtar du dig, även om du kan vara till exempel stresskänslig en längre tid. För vissa tar återhämtningen lång tid.
Symtom
Symtomen vid utmattningssyndrom är nästan alltid både kroppsliga och psykiska. Oftast har du också haft ett eller flera stressrelaterade besvär under en längre tid innan du blir sjuk.
Vilket eller vilka besvär som är tydligast vid utmattnings-syndrom varierar från person till person. Det är vanligt att ha flera av följande besvär:
Trötthet och sömnproblem
Känslomässiga symtom
Tankemässiga symtom
Kroppsliga symtom
Du kan bli sjuk väldigt plötsligt
Själva insjuknandet går ofta långsamt och besvären utvecklas med tiden. Men ibland kommer symtomen mycket snabbt och påtagligt. Till exempel kan du plötsligt få svårt att orientera dig eller göra vanliga saker som att låsa upp en dörr, läsa en text eller följa med i ett samtal. Du kan också plötsligt känna dig förvirrad, få stark ångest eller yrsel.
Vanligt med stresskänslighet och skuldkänslor
Du är ofta mycket känslig för all slags stress. Det är också vanligt med skuldkänslor och skamkänslor. Du kan också känna dig misslyckad och nedstämd om du inte klarar av ditt arbete, dina studier eller ditt vardagsliv som du brukar.
Depression
Personer som har utmattningssyndrom kan också ha en depression. Men det är inte alla med utmattningssyndrom som blir deprimerade.
Vad är utmattningssyndrom?
Kroppen klarar för det mesta av att hantera stress om du bara får tillräckligt med tid för återhämtning.
En konsekvens av långvarig och svår stress
Om balansen mellan stress och återhämtning under en längre tid inte fungerar kan kroppen börja ta skada. Ofta märks det genom att kroppen på olika sätt försöker signalera att stressnivån är för hög. Du kan till exempel känna dig väldigt trött, få svårt att sova, hjärtklappning eller besvär från magen och tarmarna. Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad.
Olika faser av sjukdomen
Sjukdomen kan delas in i tre faser:
I förstadiet finns möjlighet att förhindra att besvären blir värre
De besvär som du får av stressen innan du får utmattningssyndrom är ett förstadium till sjukdomen. Genom att redan då försöka att göra förändringar som minskar stressen kan du förhindra att du blir sämre.
Ibland kan du behöva hjälp av någon annan. Du kan få råd och stöd på till exempel vårdcentralen eller inom företagshälsovården.
I avsnittet om behandling kan du läsa mer om de två andra faserna.
Utmattad eller utbränd?
Numera används diagnosen utmattningssyndrom för att beskriva de följder som långvarig och svår stress kan föra med sig. Tidigare användes andra begrepp som exempelvis utmattningsdepression eller utbrändhet för att beskriva tillståndet.
Olika typer av påfrestningar
Ofta är det påfrestningar i arbetslivet som orsakar utmattningssyndrom. Men det kan också vara en följd av något som sker utanför arbetslivet. Ibland är det flera saker samtidigt som gör att du får utmattningssyndrom.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa dig med råd, screening och information om utmattningssyndrom, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
KRISREAKTION
Psykiska kriser kan uppstå vid stora omskakande moment i en persons liv som till exempel dödsfall av en familjemedlem eller vän, att man blir utsatt för ett brott eller om man går igenom en skilsmässa.
Krisens faser.
För att komma ut ur en psykisk kris så bör personen gå igenom 4 faser.
Människor är olika och kan reagera helt olika på en kris.
Faserna beskrivs ofta som att de följer efter varandra i en bestämd ordning, men i verkliga livet svänger faserna väldigt mycket fram och tillbaka.
Den ena börjar inte när den andra slutar utan ofta sker övergången gradvis. Den drabbade märker ofta inte att den har gått över i en ny fas.
Faserna går över i varandra och det är också vanligt man kan komma tillbaka till faser, till exempel komma tillbaka till chockfasen fastän man har börjat bearbeta det som har hänt. Det är som om tiden inte uppför sig riktigt som vanligt i krisreaktioner. Våra känslor har inga speciella tider som de kommer och går. De bara finns där och kommer och går som de vill.
Chockfasen: (Från några minuter till några dagar)
Den inledande fasen kallas för chockfasen. Den kännetecknas av upprördhet och förtvivlan och beskrivs ofta som en overklig känsla. Den drabbade kan också regrediera, det vill säga att man återgår till ett barnsligt beteende och det är inte heller ovanligt att personen försvarar sig med någon form av förnekande av det som har skett.
Ofta kännetecknas fasen av upprördhet och förtvivlan, man har kommit in i chock. Chock innebär inte att man har tappat förståndet, utan bedövar de känslor som man inte kan stå ut med och det gör att människan handlar meningsfullt. Förlusten är så smärtsam att det är omöjligt att släppa fram allt som hänt med en gång. Personen utsätts både för fysisk och psykisk stark stress. Kroppen kan reagera med frossa, illamående, muskelspänningar, yrsel och huvudvärk.
Reaktionsfasen:
Under den andra fasen, reaktionsfasen, blir förlusten lättare att ta till sig. Sorgen är djup och detta ger kroppsliga symtom som tappad aptit och dålig sömn. Man kan säga att chockfasen dämpar känslorna och att reaktionsfasen låter dem komma ut. Olika känslor av overklighet, förändrad tidsuppfattning, enorm trötthet, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, rastlöshet, att känna skuld och skam kommer och går allt eftersom.
Det finns risk för missbruk av tabletter och alkohol för att förhindra dessa uppkommande känslor. Personer går ofta in i reaktionsfasen så snart första delen av chockfasen har gått över och kan fortsätta i flera månader.
Bearbetningsfasen:
Så småningom lättar reaktionsfasen och det blir möjlig att bearbeta upplevelser och känslor, att reflektera lite mer konstruktivt. Bearbetningsfasen har då börjat. Nu börjar personen inse vad den har varit med om och börjat få lite perspektiv på det som hänt. Vänner är nu ett stort stöd som kommer att vara mycket viktigt för att man som person ska bli bättre.
Under bearbetningsfasen kommer man kanske återuppleva starka minnesbilder från de trauman man varit med om. Detta kan kännas skrämmande, men detta är bara bra för då kommer man kunna bearbeta det på ett lättare sätt, till exempel genom att prata om det som man varit med om. Ofta är det svårt att ta sig igen denna fas eftersom det man varit med om har tagit så hårt på själen.
Nyorienteringsfasen:
I nyorienteringsfasen finns sorgen fortfarande kvar som ett smärtsamt minne. Minnena kan återkomma på ett ögonblick men dessa tankar dominerar och har inte övertag över livet längre. Istället har förmågan att glädjas kommit tillbaka, även om själva förlusten inte är ”glömd”. Man har börjat se världen genom nya ögon, och har äntligen lyckats få fram det positiva med att leva. Ofta har personer svårt att komma till den här fasen för det är så svårt ta sig igenom bearbetningsfasen.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om krisreaktioner, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
KRIS ÄR INGEN SJUKDOM
I samband med sorg och efter besked som svåra sjukdomstillstånd finns det oftast en känsla av tomhet, ensamhet, övergivenhet och vanmakt hos den drabbade.
En krisreaktion är inte något sjukdomstillstånd utan en normal reaktion. Många känner en rädsla för att man ska bli psykisk sjuk eftersom man mår så dåligt. Krisen kan vara en smärtsam erfarenhet, men krisreaktionen är ett tillstånd som i grunden är friskt och normalt. Många menar att kriser är en förutsättning för utveckling och mognad. Ofta blir inte livet precis som det var innan händelsen som utlöste krisen. Ofta får den drabbade en annan syn på livet. Vissa saker blir viktigare och mer värdefulla är andra och andra saker blir mindre viktiga. Livet blir inte nödvändigtvis sämre.
SORGREAKTION
Sorg när någon har dött!
Sorg är alla de känslor, tankar, kroppsliga reaktioner och förändrade beteenden som du kan få vid en förlust. Sorg kan vara olika för olika personer men kan också variera mycket hos en person. Det kan vara smärtsamt, jobbigt och tröttande med sorg. De flesta människor upplever sorg åtminstone någon gång i livet.
Sorg kan kännas olika beroende på vad som har hänt. Ibland är det skönt att berätta för andra om hur du känner, även om det ibland kan kännas som om ingen riktigt förstår.
Sorg kan uppstå vid olika slags förluster.
Hur kan jag reagera vid sorg?
En del gråter mycket när de sörjer, andra gråter inte alls. En del vill prata om det som har hänt, andra vill sörja för sig själva.
Samma person kan sörja på olika sätt vid olika tillfällen.
Reaktionerna kan växla
Här är exempel på reaktioner som kan komma vid sorg:
Du kan börja tänka mycket på frågor om varför vi finns: Vad är meningen med livet? Varför kunde detta inträffa? Varför är jag drabbad? Hur kan mitt liv bli meningsfullt igen?
Du kan bli arg på den som har dött och lämnat dig kvar, eller arg på en läkare som inte kunde rädda personen. Eller på någon som säger något som känns opassande eller dumt.
Det är vanligt med skuldkänslor.
En del känner skuld för att de lever, när någon de känner har dött. Andra kan känna skuld för att de till exempel har tänkt eller sagt något dumt till eller om den som har dött.
Dina känslor och reaktioner kan växla snabbt.
Det kan vara svårt att förstå att det som har hänt verkligen har hänt. Det kan kännas som om du är bedövad och avskärmad från omgivningen. Då kanske du inte känner något särskilt alls. De känslorna kan vara svåra att förstå. Man kan tycka att man borde känna sig ledsen.
Sorgen kan påverka hur du fungerar
Sorg kan påverka dig på olika sätt. Här är exempel på vad du kan uppleva:
Sorgen kan förändra hur du tänker och vad du tänker
Sorgen kan göra att du får svårt att koncentrera dig eller att förstå och minnas saker. Du kan få svårt att bestämma dig för att göra saker. Det kan ta längre tid att göra saker än vad du är van vid.
Det är också vanligt att uppleva att den som är död har kommit tillbaka. Det kan vara korta stunder när du tycker att du hör, ser eller känner att personen är hos dig. Kanske pratar du med personen som har dött.
Att vara närstående till någon med sorg
Det tar olika lång tid för olika personer att sörja. Det är också vanligt att sörja på olika sätt.
Ibland kan en persons beteende efter en förlust verka märkligt för omgivningen men det kan ändå fungera för den som har sorg. En del kan verka som om de inte alls sörjer. De kanske tar en paus från sorgen eller också visar de inte sin sorg för andra.
Det viktiga är att du som är närstående visar att du bryr dig och inte tänker att du måste ha en lösning på den situation som personen är i. Fråga hur det är och var inte rädd för att störa. Det är vanligt att den som har sorg vill prata om den som har dött och berätta hur det känns. Lyssna, och försök avstå från att ge goda råd.
Ni kan också prata om andra vardagliga saker eller bara vara tysta, om personen hellre verkar vilja det. Du kan föreslå att ni gör någonting tillsammans. Kanske kan du hjälpa till med någon vardagssyssla. Det kan vara att laga mat, städa eller gå och handla.
Om det finns barn kan du hjälpa till genom att upprätthålla trygga, välkända vardagsrutiner. Det kan vara att följa med barnet till någon aktivitet eller hjälpa till med läxor.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, screening och information om sorgreaktioner, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Hälsoångest
Har du en överdrivet stark oro för din hälsa? Oroar du dig över att ha eller drabbas av cancer, hjärtfel, neurologiska sjukdomar och/eller andra allvarliga tillstånd?
Oron över den egna hälsan kan till exempel väckas när man läser om sjukdomar eller upptäcker nya signaler i den egna kroppen. Även om man vet med sig att oron för svåra sjukdomar är överdriven kan det kännas svårt att "släppa tanken”. Hälsoångest innebär en återkommande överdriven rädsla för, eller upptagenhet med, att ha eller utveckla ett allvarligt hälsotillstånd ex cancer eller en allvarlig neurologisk sjukdom. Problemet finns hos ungefär 0,5-5% av befolkningen och är kopplat till stort personligt lidande, nedsatt funktion i socialt samliv och arbete. Detta innebär stora samhällskostnader bland annat p.g.a. förhöjd genomsnittlig vårdkonsumtion.
Typiska kännetecken
Konsekvenser
Inte sällan medför hälsoångest uppenbara problem för den som drabbas. Oron för sjukdom kan ge koncentrationssvårigheter, vilket kan störa förmågan att arbeta. Det är vanligt att relationer med nära anhöriga påverkas negativt, inte minst om man ofta söker sig till dem för stöd och lindring när oron är som störst.
Hälsoångest kan göra det komplicerat att söka vård. Många, men inte alla, med hälsoångest söker sjukvård betydligt oftare än genomsnittspersonen. Detta kostar inte bara tid, energi och pengar. Många drabbas också av plågsamma skuldkänslor och känner en växande osäkerhet för att söka vård i framtiden.
Andra med hälsoångest avstår istället från att söka vård, för att på så sätt minimera sin oro. Även detta kan på sikt utvecklas till ett problem, eftersom man inte kan ta del av sjukvård på samma sätt som andra.
Långvarig hälsoångest kan leda till en växande frustration och inte sällan nedstämdhet. Om oron för sjukdom återkommer ofta finns en risk att detta går ut över vardagliga aktiviteter, att man gradvis blir mer passiv och att livskvaliteten påverkas negativt.
Förutsättningar för behandling
Innan behandlingen inleds bör en differentialdiagnostisk bedömning ha gjorts. Patientens bör vara besvärad av hälsoångest, och vanliga differentialdiagnoser som paniksyndrom, tvångssyndrom och allvarlig somatisk sjukdom bör ha uteslutits i den mån detta är möjligt. Det är viktigt att patientens oro för sjukdom är överdriven i förhållande till dennes hälsotillstånd. I många fall är det emellertid inte möjligt att helt avfärda somatisk sjukdom som en förklaring till patientens symtom. En vanlig anledning till detta är att patienten så frekvent oroar sig för olika (nya) sjukdomar eller symtom att det inte blir meningsfullt att följa upp alla, eller komma till ett naturligt avslut i utredningen. I dessa fall kan det ändå vara befogat att inleda en behandling för hälsoångest, förutsatt att oron för hälsan länge varit uppenbart överdriven (oavsett vad en somatisk utredning slutligen landar i).
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och information om hälsoångest, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Spelberoende
Varför väljer personer att spela?
De typer av spel som oftast leder till problem/beroende är snabba spel med kort tid mellan insats och resultat (till exempel spelautomater) eller spel där spelaren tror sig ha den rätta kunskapen för att vinna (till exempel trav, vadslagningsspel eller poker). Anledningarna till att spela kan vara flera och se olika ut för olika personer. Det kan handla om:
När problemen blir akuta brukar spelandet ske allt oftare. Både för att jaga vinster och för att fly från ångest, hjälplöshet och nedstämdhet.
Symtom på spelberoende
Om du har ett spelbeteende som stämmer överens med minst tre av punkterna nedan och om det har pågått en längre tid, kan det vara tecken på att du redan har eller riskerar att få problem.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi kan hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och information om spelberoende, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Krigsångest
Hur man hanterar krigsångest på fritiden och på jobbet ?
Att människor oroar sig för världens nuvarande tillstånd är ett hälsotecken, snarare än ett problem.
Först och främst så är känslan av oro frisk, det är en helt normal känsla. Efter pandemiåren vet vi att de flesta av oss har en god förmåga att hantera oro själva. Nu när vi spenderar mer tid på våra kontor är ett tips att se det som en möjlighet att föra diskussioner med kollegor i raster och kontorskorridorer.
En tumregel är oftast att oro kan finnas så länge den inte tar över.
Även om vi människor reagerar på olika sätt för att oroa sig så mår de flesta av oss bättre när vi sätter ord på vår oro.
Samtidigt är det viktigt att ta hänsyn till andra människor genom att avstå från att använda ett alarmerande, sensationellt sätt att tala, så att du inte skrämmer dig själv och andra människor utan anledning.
Det är också viktigt att begränsa sin nyhetskonsumtion om man börjar känna sig nere av all information om kriget. För att hjälpa dig själv att övervinna ångest kan du till exempel begränsa ditt intag av nyheter till 1-2 dagliga uppdateringar.
När ska man söka hjälp för ångest?
När du inte längre kan leva ditt liv normalt, till exempel på grund av tankar som påverkar din sömn. Eller om du inte kan, inte vågar eller inte orkar jobba eller träffa vänner på grund av ångest. När känslorna hindrar dig i din vardag är det dags att söka hjälp.
Hur kan du förhindra ett överdrivet tillstånd av oro?
Se till att ha rutiner. Prioritera sömnen. Begränsa nyhetskonsumtionen och titta inte på krigsrapporter precis innan läggdags.
-Ät regelbundet och välj mat som ger dig energi. Undvik större mängder socker och alkohol. Se till att du rör dig mycket – för att träna och få tankarna borta från bekymmer.
- Vidta åtgärder! Vi njuter av känslan av att göra något när vi är oroliga, eftersom handlingar kan skapa en känsla av kontroll. Gör vad du kan för att stödja under krisen, kanske genom att samla in pengar eller samla in förnödenheter till de behövande.
Hur kan man som chef hjälpa medarbetare att hantera oro?
Bekräfta situationen, till exempel genom att skriva några rader i ett nyhetsbrev, eller genom att kommentera situationen på ett möte. Detta ökar känslan av trygghet och förankrar i verkligheten på arbetsplatsen.
-Var medveten om hur dina medarbetare och kollegor mår. Ställ frågor för att ta reda på om det finns behov av extra stöd, och visa respekt och förståelse för dem som inte vill prata om situationen.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi kan hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och information om krigsoro/ångest, och vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Bipolär sjukdom är det moderna namnet för det som tidigare kallades manodepressiv sjukdom.
Sjukdomen medför svängningar mellan ena sidan perioder av överaktivitet och ett intensifierat
känsloliv och å andra sidan perioder av minskad energi och depression.
Utan behandling är sjukdomen ofta allvarlig och handikappande. Men det finns effektiva behandlingsformer som gör att de allra flesta som drabbats kan leva ett normalt liv utan svåra sjukdomssymtom. En sådan modern behandling kombinerar medicinering med pedagogiska och psykologiska behandlingsmetoder.
Alla människor har variationer sin aktivitet och känsloläge. Vi blir glada och aktiverar oss i situationer där vi har utsikt att nå positiva mål. I andra situationer känner vi negativa känslor och minskar vår aktivitet. Detta är nödvändigt för vårt sociala liv och det är till stor del så som vi styr vårt beteende. Aktivitetsnivå och känsloläge regleras mycket finstämt av vissa system i hjärnan.
Hos människor som drabbats av bipolär sjukdom har dessa system hamnat ur balans och regleringen fungerar inte på normalt sätt. Hjärnan och känslolivet kan överaktiveras på ett sjukligt sätt – detta kallar vi mani. Eller så kan aktiviteten och stämningsläget sjunka – detta kallas depression.
Samsjuklighet
Flera psykiatriska tillstånd kan förekomma tillsammans med bipolär sjukdom .
De vanligaste är:
Bipolär typ 1
Bipolär sjukdom typ 1 innebär att en person drabbats av minst en manisk episod.
80-90 % av de som drabbas av en manisk episod har depression i sin sjukhistoria.
Typ 1 innebär att man har perioder av kraftiga manier och svåra depressioner som båda kan vara så allvarliga att det behövs sjukhusvård.
Symtom
Vid de maniska perioderna är det vanligt att man är överdrivet upprymd,intensiv och överaktiv och har ett extremt stort självförtroende.Ofta behöver man väldigt lite sömn under de här perioderna. Mani och hypomani kan leda till att man förlorar omdömet och blir impulsiv och gör saker som får mer eller mindre allvarliga konsekvenser. Konsekvenstänket uteblir och man kan få svårt att hindra sina idéer och startar projekt, spenderar mycket pengar, är överdrivet social och kanske lätt blir förälskad. Man kan också lätt bli irriterad och arg när folk inte förstår och ifrågasätter allt man dragit igång. De maniska perioderna får ofta konsekvenser för arbete, relationer och ekonomi.
Efter en manisk period kan man ångra saker man sagt och gjort, vilket kan kännas tungt.
nedstämdhet, oförmåga att känna glädje, minskad energi, koncentrationssvårigheter, minskad livslust, hopplöshetskänslor, störd sömn, dålig aptit. I svåra fall självmordstankar, vanföreställningar och oförmåga att fungera i vardagen. Depressionsperioderna varar vanligen från några veckor till många månader, men även mångåriga tillstånd är vanligt.
En sådan diagnos behöver ställas av en psykiater, alltså en läkare som är specialist inom psykiatri.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och psykoedukation,, vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Bipolär typ 2
Bipolär sjukdom typ 2 innebär att en person drabbats av minst en hypomani och utöver det en depression. En hypomani delar många karakteristika med mani men påverkar inte personens funktionsgrad i samma omfattning och innefattar inte psykotiska symtomtyp. Typ 2 innebär att man har episoder med depressioner som varvas med episoder av hypomani, dvs. en lindrigare form av mani.
Symtom
Hypomani är en lindrigare form av mani där de överaktiva symtomen är lindrigare. Man kan vara mer energisk, kreativ och positiv än vanligt men beteendet leder sällan till konflikter eller får allvarligare följder. Ett vanligt första symtom är att man behöver sova mindre.
Under de depressiva perioderna är man i stället nedstämd, håglös och har brist på energi. Nu kan till och med de vardagliga sysslorna kännas tunga. Det kan vara svårt att ta tag i saker och att koncentrera sig. Sådant som man brukar bli gilla och bli glad av ger inte glädje längre. Man kan bli arg eller irriterad, ha svårt att sova eller sover för mycket samt tappa eller få ökad aptit. Självkänslan kan vara låg och det är vanligt att känna skuld och skam och ha ångest. Det är även vanligt med kroppsliga symtom som värk i ryggen, magen eller på andra ställen i kroppen. Under den här fasen kan man även ha tankar om att skada sig själv eller att avsluta sitt liv. Det är viktigt att man får hjälp om man har sådana tankar.
En sådan diagnos behöver ställas av en psykiater, alltså en läkare som är specialist inom psykiatri.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi kan hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och psykoedukation, vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Blandtillstånd
Blandtillstånd, mixed state, innebär att man kan ha en eller flera episoder med blandade tillstånd. Då kan man ha maniska och depressiva symtom samtidigt eller pendla kraftigt mellan de båda under samma dag. Att kastas mellan överaktivitet och rastlöshet den ena stunden till att känna hopplöshet och förtvivlan i nästa, brukar vara extremt jobbigt. Det är vanligt med självmordstankar.
Det är viktigt att man får hjälp om man har sådana tankar.
En sådan diagnos behöver ställas av en psykiater, alltså en läkare som är specialist inom psykiatri.
Hur kan psconsultcare hjälpa mig?
Vi kan hjälpa Er med råd, differentaildiagnostik med bla screening och psykoedukation vid behov med hänvisning till vidare vård.
Hos oss arbetar erfarna specialistsjuksköterskor och specialistläkare i psykiatri som kan hjälpa Er bedöma dina symtom och ge råd och behandling.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna 2020/2021 PS Consultcare
